Meteria ?
1. Vad menas med materia?
svar: Materia är saker man kan röra, alltså massa.
2. Ge ett par exempel på sådant som inte är materia.
svar: T.ex ljus, kyla och värme.
3. Vilket ord använder du till vardags för massa?
svar: Idag så säger man vikt åt massa.
4. Ge exempel på några vanliga vågar.
svar: Brevvåg, balansvåg, snabbvåg, badrumsvåg och hushållsvåg.
5. A, 1,2 kg= 1200 g B, 3,6 kg= 3600 g C, 13,06 kg= 13006 g D. 420 g= 0,420 kg
E, 82 g= 0,082
6. a) 150mg=0,150g b) 0,15g=150mg c) 15g= 15000mg d) 1,5g=1500mg e) 650mg=0,650g f)65mg=0,065g
7. En balansvåg är i jämnvikt när ett föremål ligger på den ena vågskålen och den andra belastas med dessa vikter: 2st 1 kg-vikter 1 st 200g-vikt och 1st 100g-vikt. Hur många gram väger föremålet?
1kg+1kg+200g+100g=2kg och 300g.
2kg=2000g
2000g+ 300g= 2300g
Föremålet väger 2300g.
8. a) 69g: 1st 50g 1st 10g 1st 5g 2st 4g
b) 333g: 1st 200g 1st 100g 1st 20g 1st 10g 1st 2g 1st 1g
c) 0,568kg: 1st 500g 1st 50g 1st 10g 1st 5g 1st 2g 1st 1g
9. Du har en påse med några tudsental likadana skruvar. DU vill veta ungefär hur många skruvar det finns i påsen men tycker det är för tidsödande att räkna dem. Hur kan du göra?
Först väger man en av skruvarna, sen mäter man hela påsen. vi säger att skruven väger 7g och påsen väger 2kg. 7gx?=2kg
10. Räkna upp några vanliga mätinstrument för längdmätning.
Tumstock , stållinjal, mikrometer, skjutmått, Mönsterdjupsmätare, måttband.
svar: Materia är saker man kan röra, alltså massa.
2. Ge ett par exempel på sådant som inte är materia.
svar: T.ex ljus, kyla och värme.
3. Vilket ord använder du till vardags för massa?
svar: Idag så säger man vikt åt massa.
4. Ge exempel på några vanliga vågar.
svar: Brevvåg, balansvåg, snabbvåg, badrumsvåg och hushållsvåg.
5. A, 1,2 kg= 1200 g B, 3,6 kg= 3600 g C, 13,06 kg= 13006 g D. 420 g= 0,420 kg
E, 82 g= 0,082
6. a) 150mg=0,150g b) 0,15g=150mg c) 15g= 15000mg d) 1,5g=1500mg e) 650mg=0,650g f)65mg=0,065g
7. En balansvåg är i jämnvikt när ett föremål ligger på den ena vågskålen och den andra belastas med dessa vikter: 2st 1 kg-vikter 1 st 200g-vikt och 1st 100g-vikt. Hur många gram väger föremålet?
1kg+1kg+200g+100g=2kg och 300g.
2kg=2000g
2000g+ 300g= 2300g
Föremålet väger 2300g.
8. a) 69g: 1st 50g 1st 10g 1st 5g 2st 4g
b) 333g: 1st 200g 1st 100g 1st 20g 1st 10g 1st 2g 1st 1g
c) 0,568kg: 1st 500g 1st 50g 1st 10g 1st 5g 1st 2g 1st 1g
9. Du har en påse med några tudsental likadana skruvar. DU vill veta ungefär hur många skruvar det finns i påsen men tycker det är för tidsödande att räkna dem. Hur kan du göra?
Först väger man en av skruvarna, sen mäter man hela påsen. vi säger att skruven väger 7g och påsen väger 2kg. 7gx?=2kg
10. Räkna upp några vanliga mätinstrument för längdmätning.
Tumstock , stållinjal, mikrometer, skjutmått, Mönsterdjupsmätare, måttband.
11. Du ska noggrant mäta diametern på en rund stav som är 10mm tjock. Ange 2 lämpliga mätinstrument.
Skjutmått,måttband.
12.
A) 1,4m=140cm B) 3,2m=3200mm C) 0,65m=650cm D) 270CM2=27DM2 E)28CM2=280mm2 F)1,48=M2=14,8dm2
13. jag kan ju ite mäta hela klass rummet ?
Skjutmått,måttband.
12.
A) 1,4m=140cm B) 3,2m=3200mm C) 0,65m=650cm D) 270CM2=27DM2 E)28CM2=280mm2 F)1,48=M2=14,8dm2
13. jag kan ju ite mäta hela klass rummet ?
Materiens faser.
Vatten har olika egenskaper, man kan åka på den, såga på den och den kan upplösas i ånga.
Vatten uppträder i tre faser, fastform, flytandeform och gasform.
Dom tre faserna är is, vatten och ånga så säger vi nu förtiden.
Det finns en fjärde hemlig form som är plasma.
Fasta ämnen:
Fasta ämnen har en form av något slag och volym som tar upp utrymme.
Dom fasta ämnena består av molekyleroch molekyler består av atomer.
I ett fast ämne är molykylerna och atomerna förbunna med varanndra.
En snöflinga är en kristall.
Atomerna är ordnade i mönster i fasta ämnen.
Mönstret i snöflingorna består hur molykylerna har fast sig.
Vätskor:
Vätskor har ingen bestämmd form.
Om man häller mjölk i en tillbringare blir det en form.
I en västskor rör sig molykylerna mer fritt och inte är förbunna med varanndra.
Vatten har en viskosytet, som betyder hur seg en vätska är.
Gaser:
Vatten är också en gas, som är ånga.
Gasen har ingen bestämmd form.
Gasen har ingen bestämmd volym heller.
Oftast kan vi inte se gasen.
Men när gaser konduserar då blir det vätska.
Röken består av små små vatten droppar.
Vi kan höra gaser och känna lukten av en gas.
En gas kan man trycka ihop då kallas den komplimera.
Och expendera, som betyder utvigda sig.
Ju varmare gas så åker molykylerna runt.
Boyles lag:
Om man pressar ihop en gas ökar trycket,
Gay-Lussacs lag:
Volymen hos en gas är beroende av en tempratur.
Volymen blir mindre när tempraturen är kallare.
Den ökar volymen när det blir varmare.
Plasma:
(Den fjärde fasen)
Uti universum finns plasma i stjärnorna.
I solen är tempraturen så hög att ångan bir plasma.
Plasma är energirikt.
Plasma finns i ett lysrör.
Fasövergångar:
I en gas finns det mer energi än i en vätska.
Vatten blir til is när man ställer den i frysen
Smältning och förångning:
När en glas tar upp värme, börjar den smälta.
Olika ämnen har olika smältpunkter.
Vatten har sin smältpunktning 0.
Vatten uppträder i tre faser, fastform, flytandeform och gasform.
Dom tre faserna är is, vatten och ånga så säger vi nu förtiden.
Det finns en fjärde hemlig form som är plasma.
Fasta ämnen:
Fasta ämnen har en form av något slag och volym som tar upp utrymme.
Dom fasta ämnena består av molekyleroch molekyler består av atomer.
I ett fast ämne är molykylerna och atomerna förbunna med varanndra.
En snöflinga är en kristall.
Atomerna är ordnade i mönster i fasta ämnen.
Mönstret i snöflingorna består hur molykylerna har fast sig.
Vätskor:
Vätskor har ingen bestämmd form.
Om man häller mjölk i en tillbringare blir det en form.
I en västskor rör sig molykylerna mer fritt och inte är förbunna med varanndra.
Vatten har en viskosytet, som betyder hur seg en vätska är.
Gaser:
Vatten är också en gas, som är ånga.
Gasen har ingen bestämmd form.
Gasen har ingen bestämmd volym heller.
Oftast kan vi inte se gasen.
Men när gaser konduserar då blir det vätska.
Röken består av små små vatten droppar.
Vi kan höra gaser och känna lukten av en gas.
En gas kan man trycka ihop då kallas den komplimera.
Och expendera, som betyder utvigda sig.
Ju varmare gas så åker molykylerna runt.
Boyles lag:
Om man pressar ihop en gas ökar trycket,
Gay-Lussacs lag:
Volymen hos en gas är beroende av en tempratur.
Volymen blir mindre när tempraturen är kallare.
Den ökar volymen när det blir varmare.
Plasma:
(Den fjärde fasen)
Uti universum finns plasma i stjärnorna.
I solen är tempraturen så hög att ångan bir plasma.
Plasma är energirikt.
Plasma finns i ett lysrör.
Fasövergångar:
I en gas finns det mer energi än i en vätska.
Vatten blir til is när man ställer den i frysen
Smältning och förångning:
När en glas tar upp värme, börjar den smälta.
Olika ämnen har olika smältpunkter.
Vatten har sin smältpunktning 0.
