4.1
1.Ge exempel på fyra gaser i luften och ungefär hur mycket det finns av dem.
Svar: kväve 78%, syre 21%, koldioxid 0,04% och ädelgaser 0,93.
2.Vilken gas finns det mest av i luften?
Svar: Kväve, det finns 78 % kväve i luften.
3.Hur stor del av luften är syre?
Svar: 21 % av luften är syre. Alltså 1/5
4.Ungefär på vilken höjd tar atmosfären slut?
Svar: Atmosfären tar slut vid ungefär 100km höjd.
5. Vad menas med att luften är tunnare vid högre höjd?
Svar: Luftens densitet tar minskar ju längre upp du kommer. Det blir glesare mellan molekylerna.
6.Hur kan du ta reda på om en gas är ren syrgas?
Svar: Man kan stoppa en glödande i gasen som ska testas. Om det är syre börjar stickan brinna.
7. Hur ser molekylerna och molekylformlerna ut för syre och kväve?
Svar: I kvävgas och syrgasmolekylerna sitter atomerna ihop två och två. Och man skriver därför formlerna N2 och O2.
8.Ge några exempel på vad vi använder syrgas och kvävgas till?
Svar: Syrgas användes bland annat till järnframställning och papperstillverkning och i syrgasmasker! Kväve används till kylning och i handelgödsling.
9.Hur gör man för att separera de olika gaserna i luften?
Svar: För kyler man ner luften så att den blir flytande. Sedan utnyttjar man luftgaserna olika kokpunkter för att skilja dem åt.
10.På vilka sätt tror du det skulle vara annorlunda på jorden om luften bestod av 10% syre?
Svar: Jag tror att det skulle vara mycket kallare!
Labb 3 29 April (emma, elinor & sabbe)
Material: Bägare, tändsticka, ljus, kallvatten och en skål.
Hypotes: Ljuset kommer slockna & det blir ånga! och kondiserar.
Resultat: Ljuset slockna när vi tog bägaren över ljuset, vattnet sögs in i bägaren!
Hypotes: Ljuset kommer slockna & det blir ånga! och kondiserar.
Resultat: Ljuset slockna när vi tog bägaren över ljuset, vattnet sögs in i bägaren!
Labb 2 29 april (emma, elinor och sabina)
Meterial: Bägare, kranvatten, BTB och sugrör.
Hypotes: Det blir surare!
Resultat: Det vart gult och surare!
Slutsats: Koldioxid är surt och när vi andas ut koldioxid. Håkan blåste i ett sugrör i vanligt kallvatten med BTB i sig.
Hypotes: Det blir surare!
Resultat: Det vart gult och surare!
Slutsats: Koldioxid är surt och när vi andas ut koldioxid. Håkan blåste i ett sugrör i vanligt kallvatten med BTB i sig.
Labb 29 April (emma, elinor och sabina)
Hypotes: Vattnet avdutsar när man blåser i den.
Material: Bägare, kalkvatten och sugrör.
utföradne: vattnet hälls i bägaren och vi stoppar ner i sugröret och blåser i det.
Det blir grumligt!
Slutsats: om man vill veta om det är vanligt vatten eller kalkvatten så han man blåsa i det och se om det blir grumligt. och om man vill veta vilken gas man har så kan ha klakvatten!
Material: Bägare, kalkvatten och sugrör.
utföradne: vattnet hälls i bägaren och vi stoppar ner i sugröret och blåser i det.
Det blir grumligt!
Slutsats: om man vill veta om det är vanligt vatten eller kalkvatten så han man blåsa i det och se om det blir grumligt. och om man vill veta vilken gas man har så kan ha klakvatten!
Testa dig dig själv 4.6
1:hur stor det av alla atomer på jordytan är väteatomer?
90 procent.
2:Varför användes väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre?
Därför att det är det lättaste ämnet som finns. Det används inte längre därför att ett luftskepp expolderade år 1937.
3:Vad används väte till idag?
Margarin och raketer.
4:Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem?Vilka skillnader?
Båda är molekyler men kväve brinner inte. Vätgasen är väldigt lätt.
90 procent.
2:Varför användes väte i luftskepp förr i tiden? Varför används det inte längre?
Därför att det är det lättaste ämnet som finns. Det används inte längre därför att ett luftskepp expolderade år 1937.
3:Vad används väte till idag?
Margarin och raketer.
4:Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem?Vilka skillnader?
Båda är molekyler men kväve brinner inte. Vätgasen är väldigt lätt.
Testa dig själv frågor 4.5
1: När började luftföroreringarna öka kraftigt?
För 200 år sedan.
2: Vilka oxider orsakar surt regn?
Svaveldioxid och kväveoxid.
3: Vad är smog?
Det är en giftig dimma.
4. Vad är problemen med smog störst?
I storsstäder.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig?
När man eldar i öppenspis och glömmer att öppna spjället. Det är farligt för att molykylerna fastnar i det röda blodkropparna och hindrar dom från att transportera syre.
6. Hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med?
när sväveoxiden och kväveoxiden reagerar med vatten i luften
För 200 år sedan.
2: Vilka oxider orsakar surt regn?
Svaveldioxid och kväveoxid.
3: Vad är smog?
Det är en giftig dimma.
4. Vad är problemen med smog störst?
I storsstäder.
5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig?
När man eldar i öppenspis och glömmer att öppna spjället. Det är farligt för att molykylerna fastnar i det röda blodkropparna och hindrar dom från att transportera syre.
6. Hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med?
när sväveoxiden och kväveoxiden reagerar med vatten i luften
Testa dig själv frågor 4-4
1. Vad menas med oxider?
Svar: Oxider är kemsikföreningar där syratomen sitter ihop med något annat atom slag.
2. Ge exempel på några oxider som finns i luften.
Svar: Koloxider, Kvävoxider och Svaveloxider.
3.Vad menas med förbränning?
Svar: När ett ämne brinner sätts ämnet atomer ihop med syreatomer, den typen av kemisk reaktion kallas för förbränning. Inga atomer försvinner vdi förbränningen.
4. Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid.
Svar: Om det finns gott om syre vid förbränningen får varje kolatom två syreatomer - gasen koldioxid bidas.
Koldioxid bildas när vi andas ut.
5.Vad är fotosymtes?
Svar: Människor och djur andas hela tiden ut koldioxid.Samtidigt tar de gröna växterna upp koldioxiden från luften hela tiden, de använder kolatomerna i koldioxidet för att tillverka socker som blir deras ''mat'' n'r växterna tillverkar sockret tillvärkas det samtidigt syre som de släpper ut i luften. Detta är fotosymtesen!
6. Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till?
Svar: Ju mer koldioxid det finns i världen, desto bättre hålls värmen kvar. Och då smälter polerna och glaciärerna och då blir det för varmt!
7. Vad är biobränsle och vad är det bra för?
Svar: Biobränsle kan vara ved eller alkohol och gas som man tillverkar från träd. Det är bra för att de inte släpper ut lika mycket koldioxid som en vanlig bil med bensinbränsle!
Svar: Oxider är kemsikföreningar där syratomen sitter ihop med något annat atom slag.
2. Ge exempel på några oxider som finns i luften.
Svar: Koloxider, Kvävoxider och Svaveloxider.
3.Vad menas med förbränning?
Svar: När ett ämne brinner sätts ämnet atomer ihop med syreatomer, den typen av kemisk reaktion kallas för förbränning. Inga atomer försvinner vdi förbränningen.
4. Ge exempel på några tillfällen när det bildas koldioxid.
Svar: Om det finns gott om syre vid förbränningen får varje kolatom två syreatomer - gasen koldioxid bidas.
Koldioxid bildas när vi andas ut.
5.Vad är fotosymtes?
Svar: Människor och djur andas hela tiden ut koldioxid.Samtidigt tar de gröna växterna upp koldioxiden från luften hela tiden, de använder kolatomerna i koldioxidet för att tillverka socker som blir deras ''mat'' n'r växterna tillverkar sockret tillvärkas det samtidigt syre som de släpper ut i luften. Detta är fotosymtesen!
6. Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären och vad kan det leda till?
Svar: Ju mer koldioxid det finns i världen, desto bättre hålls värmen kvar. Och då smälter polerna och glaciärerna och då blir det för varmt!
7. Vad är biobränsle och vad är det bra för?
Svar: Biobränsle kan vara ved eller alkohol och gas som man tillverkar från träd. Det är bra för att de inte släpper ut lika mycket koldioxid som en vanlig bil med bensinbränsle!
Testa dig själv frågor 4.3
1.Vad heter de fyra vanligaste ädelgaserna?
Svar: Belium, Neon, Argon och Krypton.
2.Vad menas med att ädelgaserna är ''ädla''
Svar: Ädelsgaser är alltid grundämnen de deltar aldrig kemiska reaktionen och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen.
3.Berätta om tre saker man använder ädelgas till.
Svar: Neon och krypton är ädelsgaser och används till att lysa upp storstads natten. Hellium är mycket lätt gas som passar bra i luftskepp. Glödlampor är oftas fyllda av argon för att glödtråden ska hålla längre, om det vore syre i glödlampan skulle glödtråden brinna av.
4.Vad menas med skyddgaser? Kan du komma på några tillfällen de kan vara användbara?
Svar: Ädelgaser reagerar inte med andra ämnen därför kan de också användas som skyddsgaser. Skyddsgaserna ''är i vägen'' så att inte fel ämnen reagerar med varanndra. Man kan använda det i glödlampor och vid tillvärkning av glödlampor!
Svar: Belium, Neon, Argon och Krypton.
2.Vad menas med att ädelgaserna är ''ädla''
Svar: Ädelsgaser är alltid grundämnen de deltar aldrig kemiska reaktionen och bildar inte kemiska föreningar med andra ämnen.
3.Berätta om tre saker man använder ädelgas till.
Svar: Neon och krypton är ädelsgaser och används till att lysa upp storstads natten. Hellium är mycket lätt gas som passar bra i luftskepp. Glödlampor är oftas fyllda av argon för att glödtråden ska hålla längre, om det vore syre i glödlampan skulle glödtråden brinna av.
4.Vad menas med skyddgaser? Kan du komma på några tillfällen de kan vara användbara?
Svar: Ädelgaser reagerar inte med andra ämnen därför kan de också användas som skyddsgaser. Skyddsgaserna ''är i vägen'' så att inte fel ämnen reagerar med varanndra. Man kan använda det i glödlampor och vid tillvärkning av glödlampor!
Testa dig själv frågor 4.2
1. Beskriv ozonmolykyerna. Vad har de för molykyl form?
Svar: Molykyl formen är O3.
2. Vad används freoner till?
Svar: Freoner används till drivgas i spray burkar och som kylämnen i kylskåp och frysboxar.
3. Hur bildas marknära ozon och hur påverkas dom?
Svar: Det bildas av blixtnedslag och andra ställen!
4. vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt?
svar:ozonskiktet är som ett täcke som ligger högt upp i luften och hindra många solstrolar att komma ner för då skulle vi bli super solbrända och få cancer av att vi får så mycket sol.
5. Varför har ozonsiktet blivit tunnare?
Svar: För att det har blivit tunnare för att vi har släppt ut för mycket fenonomer i luften.
6. Berätta hur ozonbalansen uppkommer?
Svar:
Svar: Molykyl formen är O3.
2. Vad används freoner till?
Svar: Freoner används till drivgas i spray burkar och som kylämnen i kylskåp och frysboxar.
3. Hur bildas marknära ozon och hur påverkas dom?
Svar: Det bildas av blixtnedslag och andra ställen!
4. vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt?
svar:ozonskiktet är som ett täcke som ligger högt upp i luften och hindra många solstrolar att komma ner för då skulle vi bli super solbrända och få cancer av att vi får så mycket sol.
5. Varför har ozonsiktet blivit tunnare?
Svar: För att det har blivit tunnare för att vi har släppt ut för mycket fenonomer i luften.
6. Berätta hur ozonbalansen uppkommer?
Svar:
Testa dig självfrågor 4.1
1. Ge exempel på fyra gaser i luften ungefär hur mycekt finns det va dom?
Svar: Syre, kväve, Ädelgas och Koldioxid. Av syre finns det 21 %. Kväve = 78% Ädelgas= 0,93%. Koldioxid= 0.04%.
2. Vilken gas finns det mest av i luften?
Svar: Kväve.
3. Hur stor del av luften är syre?
Svar: 21%
4. Ungefär på vilken höjd tar atmosfärden slut?
Svar: 100km.
5. Vad menas med att luften är tunnare vid hög höjd?
Svar:Gravitaionen blir svagare ju längre upp man kommer.
6. Hur kan du ta reda på om en gan är rengas?
Svar: MAn sticker ner en glödande pinne.
7. Hur ser molykylerna och molykylformerna utför syre och kväve?
Svar: Som mussepig.
8.Vad använderman syrgas och kvävgas till?
Svar: Andas & kväva.
9. Hur gör man för att separera dom olika gaserna i luften?
svar: För att seperara gaserna i luften kyler man först luften så kraftigt att det blir flytande sedan kan man utnjytta att gaserna har olika kokpunkt och skillja dom åt genom destilation
HJÄRNAN: Alla växter skulle dö. Elden skulle brinna för bra.
Svar: Syre, kväve, Ädelgas och Koldioxid. Av syre finns det 21 %. Kväve = 78% Ädelgas= 0,93%. Koldioxid= 0.04%.
2. Vilken gas finns det mest av i luften?
Svar: Kväve.
3. Hur stor del av luften är syre?
Svar: 21%
4. Ungefär på vilken höjd tar atmosfärden slut?
Svar: 100km.
5. Vad menas med att luften är tunnare vid hög höjd?
Svar:Gravitaionen blir svagare ju längre upp man kommer.
6. Hur kan du ta reda på om en gan är rengas?
Svar: MAn sticker ner en glödande pinne.
7. Hur ser molykylerna och molykylformerna utför syre och kväve?
Svar: Som mussepig.
8.Vad använderman syrgas och kvävgas till?
Svar: Andas & kväva.
9. Hur gör man för att separera dom olika gaserna i luften?
svar: För att seperara gaserna i luften kyler man först luften så kraftigt att det blir flytande sedan kan man utnjytta att gaserna har olika kokpunkt och skillja dom åt genom destilation
HJÄRNAN: Alla växter skulle dö. Elden skulle brinna för bra.
uppgifter :P
En container står på andra våningen i ett stort lager. Arean på containerns botten är 4 m2. Den väger 2 ton. med hur stor kraft belastar den golvet i lagret?
Svar: 20 000 N
Svar: 20 000 N
Olle väger 55 kg. Hur stor är kraften som drar honom mot jorden?
Svar: 550 N
Olle ställer sig på en platta med arean 1 m2. Vilket tryck har den mot marken?
Svar: 55 N per m2
En femkilostyngd med bottenarean 1,5 dm2 står på ett bord. Vilket tryck utövar den?
Svar: 50 N / 0,015 m2 = 3333 Pascal
Om du står på tå, hu stort tryck utövar du på golvet? Förklara vilka antaganden du gör.
Svar: Min vikt är kraften ..
Trycket i däcket på en enhjuling är 2 bar (200 kPa) när Olle balanserar på den. hur stor yta av däcket trycker mot marken?
Svar: vetinte -.-
Meteria ?
1. Vad menas med materia?
svar: Materia är saker man kan röra, alltså massa.
2. Ge ett par exempel på sådant som inte är materia.
svar: T.ex ljus, kyla och värme.
3. Vilket ord använder du till vardags för massa?
svar: Idag så säger man vikt åt massa.
4. Ge exempel på några vanliga vågar.
svar: Brevvåg, balansvåg, snabbvåg, badrumsvåg och hushållsvåg.
5. A, 1,2 kg= 1200 g B, 3,6 kg= 3600 g C, 13,06 kg= 13006 g D. 420 g= 0,420 kg
E, 82 g= 0,082
6. a) 150mg=0,150g b) 0,15g=150mg c) 15g= 15000mg d) 1,5g=1500mg e) 650mg=0,650g f)65mg=0,065g
7. En balansvåg är i jämnvikt när ett föremål ligger på den ena vågskålen och den andra belastas med dessa vikter: 2st 1 kg-vikter 1 st 200g-vikt och 1st 100g-vikt. Hur många gram väger föremålet?
1kg+1kg+200g+100g=2kg och 300g.
2kg=2000g
2000g+ 300g= 2300g
Föremålet väger 2300g.
8. a) 69g: 1st 50g 1st 10g 1st 5g 2st 4g
b) 333g: 1st 200g 1st 100g 1st 20g 1st 10g 1st 2g 1st 1g
c) 0,568kg: 1st 500g 1st 50g 1st 10g 1st 5g 1st 2g 1st 1g
9. Du har en påse med några tudsental likadana skruvar. DU vill veta ungefär hur många skruvar det finns i påsen men tycker det är för tidsödande att räkna dem. Hur kan du göra?
Först väger man en av skruvarna, sen mäter man hela påsen. vi säger att skruven väger 7g och påsen väger 2kg. 7gx?=2kg
10. Räkna upp några vanliga mätinstrument för längdmätning.
Tumstock , stållinjal, mikrometer, skjutmått, Mönsterdjupsmätare, måttband.
svar: Materia är saker man kan röra, alltså massa.
2. Ge ett par exempel på sådant som inte är materia.
svar: T.ex ljus, kyla och värme.
3. Vilket ord använder du till vardags för massa?
svar: Idag så säger man vikt åt massa.
4. Ge exempel på några vanliga vågar.
svar: Brevvåg, balansvåg, snabbvåg, badrumsvåg och hushållsvåg.
5. A, 1,2 kg= 1200 g B, 3,6 kg= 3600 g C, 13,06 kg= 13006 g D. 420 g= 0,420 kg
E, 82 g= 0,082
6. a) 150mg=0,150g b) 0,15g=150mg c) 15g= 15000mg d) 1,5g=1500mg e) 650mg=0,650g f)65mg=0,065g
7. En balansvåg är i jämnvikt när ett föremål ligger på den ena vågskålen och den andra belastas med dessa vikter: 2st 1 kg-vikter 1 st 200g-vikt och 1st 100g-vikt. Hur många gram väger föremålet?
1kg+1kg+200g+100g=2kg och 300g.
2kg=2000g
2000g+ 300g= 2300g
Föremålet väger 2300g.
8. a) 69g: 1st 50g 1st 10g 1st 5g 2st 4g
b) 333g: 1st 200g 1st 100g 1st 20g 1st 10g 1st 2g 1st 1g
c) 0,568kg: 1st 500g 1st 50g 1st 10g 1st 5g 1st 2g 1st 1g
9. Du har en påse med några tudsental likadana skruvar. DU vill veta ungefär hur många skruvar det finns i påsen men tycker det är för tidsödande att räkna dem. Hur kan du göra?
Först väger man en av skruvarna, sen mäter man hela påsen. vi säger att skruven väger 7g och påsen väger 2kg. 7gx?=2kg
10. Räkna upp några vanliga mätinstrument för längdmätning.
Tumstock , stållinjal, mikrometer, skjutmått, Mönsterdjupsmätare, måttband.
11. Du ska noggrant mäta diametern på en rund stav som är 10mm tjock. Ange 2 lämpliga mätinstrument.
Skjutmått,måttband.
12.
A) 1,4m=140cm B) 3,2m=3200mm C) 0,65m=650cm D) 270CM2=27DM2 E)28CM2=280mm2 F)1,48=M2=14,8dm2
13. jag kan ju ite mäta hela klass rummet ?
Skjutmått,måttband.
12.
A) 1,4m=140cm B) 3,2m=3200mm C) 0,65m=650cm D) 270CM2=27DM2 E)28CM2=280mm2 F)1,48=M2=14,8dm2
13. jag kan ju ite mäta hela klass rummet ?
Materiens faser.
Vatten har olika egenskaper, man kan åka på den, såga på den och den kan upplösas i ånga.
Vatten uppträder i tre faser, fastform, flytandeform och gasform.
Dom tre faserna är is, vatten och ånga så säger vi nu förtiden.
Det finns en fjärde hemlig form som är plasma.
Fasta ämnen:
Fasta ämnen har en form av något slag och volym som tar upp utrymme.
Dom fasta ämnena består av molekyleroch molekyler består av atomer.
I ett fast ämne är molykylerna och atomerna förbunna med varanndra.
En snöflinga är en kristall.
Atomerna är ordnade i mönster i fasta ämnen.
Mönstret i snöflingorna består hur molykylerna har fast sig.
Vätskor:
Vätskor har ingen bestämmd form.
Om man häller mjölk i en tillbringare blir det en form.
I en västskor rör sig molykylerna mer fritt och inte är förbunna med varanndra.
Vatten har en viskosytet, som betyder hur seg en vätska är.
Gaser:
Vatten är också en gas, som är ånga.
Gasen har ingen bestämmd form.
Gasen har ingen bestämmd volym heller.
Oftast kan vi inte se gasen.
Men när gaser konduserar då blir det vätska.
Röken består av små små vatten droppar.
Vi kan höra gaser och känna lukten av en gas.
En gas kan man trycka ihop då kallas den komplimera.
Och expendera, som betyder utvigda sig.
Ju varmare gas så åker molykylerna runt.
Boyles lag:
Om man pressar ihop en gas ökar trycket,
Gay-Lussacs lag:
Volymen hos en gas är beroende av en tempratur.
Volymen blir mindre när tempraturen är kallare.
Den ökar volymen när det blir varmare.
Plasma:
(Den fjärde fasen)
Uti universum finns plasma i stjärnorna.
I solen är tempraturen så hög att ångan bir plasma.
Plasma är energirikt.
Plasma finns i ett lysrör.
Fasövergångar:
I en gas finns det mer energi än i en vätska.
Vatten blir til is när man ställer den i frysen
Smältning och förångning:
När en glas tar upp värme, börjar den smälta.
Olika ämnen har olika smältpunkter.
Vatten har sin smältpunktning 0.
Vatten uppträder i tre faser, fastform, flytandeform och gasform.
Dom tre faserna är is, vatten och ånga så säger vi nu förtiden.
Det finns en fjärde hemlig form som är plasma.
Fasta ämnen:
Fasta ämnen har en form av något slag och volym som tar upp utrymme.
Dom fasta ämnena består av molekyleroch molekyler består av atomer.
I ett fast ämne är molykylerna och atomerna förbunna med varanndra.
En snöflinga är en kristall.
Atomerna är ordnade i mönster i fasta ämnen.
Mönstret i snöflingorna består hur molykylerna har fast sig.
Vätskor:
Vätskor har ingen bestämmd form.
Om man häller mjölk i en tillbringare blir det en form.
I en västskor rör sig molykylerna mer fritt och inte är förbunna med varanndra.
Vatten har en viskosytet, som betyder hur seg en vätska är.
Gaser:
Vatten är också en gas, som är ånga.
Gasen har ingen bestämmd form.
Gasen har ingen bestämmd volym heller.
Oftast kan vi inte se gasen.
Men när gaser konduserar då blir det vätska.
Röken består av små små vatten droppar.
Vi kan höra gaser och känna lukten av en gas.
En gas kan man trycka ihop då kallas den komplimera.
Och expendera, som betyder utvigda sig.
Ju varmare gas så åker molykylerna runt.
Boyles lag:
Om man pressar ihop en gas ökar trycket,
Gay-Lussacs lag:
Volymen hos en gas är beroende av en tempratur.
Volymen blir mindre när tempraturen är kallare.
Den ökar volymen när det blir varmare.
Plasma:
(Den fjärde fasen)
Uti universum finns plasma i stjärnorna.
I solen är tempraturen så hög att ångan bir plasma.
Plasma är energirikt.
Plasma finns i ett lysrör.
Fasövergångar:
I en gas finns det mer energi än i en vätska.
Vatten blir til is när man ställer den i frysen
Smältning och förångning:
När en glas tar upp värme, börjar den smälta.
Olika ämnen har olika smältpunkter.
Vatten har sin smältpunktning 0.
Anteckningar Värme
Vita ljuset från solen inehåller alla regnbågens färger.
I Eroupa lyser solen från sidan ..
Pingviner är världens bästa energie sparare
Om solen inte fanns skulle det vara - 200 grader , minst.
Den globala genomsnitts graden är 15 grader ..
Jorden blir varmare och varmare
I Eroupa lyser solen från sidan ..
Pingviner är världens bästa energie sparare
Om solen inte fanns skulle det vara - 200 grader , minst.
Den globala genomsnitts graden är 15 grader ..
Jorden blir varmare och varmare
Stödord :P
För insekter luktar blomman starkast.
Fasta ämnen har regelbunden form.
Föremål har olika egenskaper.
Alla föremål i världen är gjorda av materia, växter & fiskar..
Luften är också materia.
Ved är brännbart och är en kemisk egenskap
silkes duk har en mjuk sida
viktiga egenskaperna är massa & vikt ..
volym de är utrymme som en massa fyllt upp
joice i ett glas har volym t.ex
höjden gånge längden gånger bredden = volym
Fasta ämnen har regelbunden form.
Föremål har olika egenskaper.
Alla föremål i världen är gjorda av materia, växter & fiskar..
Luften är också materia.
Ved är brännbart och är en kemisk egenskap
silkes duk har en mjuk sida
viktiga egenskaperna är massa & vikt ..
volym de är utrymme som en massa fyllt upp
joice i ett glas har volym t.ex
höjden gånge längden gånger bredden = volym
